lunes, 15 de agosto de 2011

Oporrak nire Cromlech-en

Oporrak bukatu dira. Egun onak izan dira hondartzetan umea ta emaztearekin. Itsasoa asko gustatzen zait eta biluzik igeri egitea da munduko gauzarik haundienetariko bat. Nire arazoa Eguzkia da. Alergikoa naiz eta kriston beldurra ematen dit eguzkiaren azpian izateak. Horretarako krema berezia daukat, sombrilla haundi bat eta udaberri honetan kanping denda txiki bat erosi nuen Decatlon-en zazpi eurotan. Urdina da eta oso posik nago erosketarekin. Nire Cromlech-a da eta hortik mundua seguruago ikusten dut, Jorge Oteizak esan zuen bezala. Ez dakit erreportai berri bat egingo dudanik ideia honekin baina argazki pare bat egin nituen. Argazkian Alai agertzen da aitatxo izorratu asmoz.

Se acabaron las vacaciones. Desde mi Cromlech azul del Decatlon me he sentido seguro, he encontrado la salvación, como diría Jorge Oteiza. Me encanta el mar pero no puedo con el Sol y con lo blanco y alérgico que soy, los siete euros que invertí en comprar la pequeña tienda de campaña me han apañado la estancia obligada por las playas cántabras. Esta ya se viene conmigo a todas las excursiones donde Lorenzo pueda joder más de la cuenta. Y es que como dicen por ahí: Lo mejor del Sol...la Sombra.

3 comentarios:

Pello Pagola dijo...

oso ona. ni ere eguzkia geroz eta gutxiago gustoko dut.
espero dut serie berri hori hasiera ematea...
agur bero bat eta disfrutatu oporraldia

Anónimo dijo...

Tu eres de" secano" ioseba!
como mejor estarias seria en una huerta por huarte criando unos tomates y ya al atardeder meterte con tu hijo al rio a cojer unas ranas.

joseba zabalza dijo...

Pello, agian serie honekin hasiko dut hurrengo urtean hondartzan zerbait egiteko.

Soy de secano pero no me veo plantando tomates, mejor me los como. Y lo de las ranas. En mis tiempos de crío íbamos a cazarlas con carabinas.